Emmas bloggeri

Fick en sån sjukt skön överraskning i direktsändning igår av B-Å Gustafsson - Peter Forsberg gör comeback i Karjala Cup i november! Hur roligt är inte det!? Först trodde jag att han skämtade, för det lät för osannolikt och helt taget ur det blå, eftersom han redan presenterat den befintliga truppen, när han plötsligt, en sekund innan han blev bortkopplad vräker ur sig att han tagit ut två killar till... Och i denna duo ingick alltså Foppa. Magnifikt. Helt plötsligt ska det bli sjukt roligt att kolla på Karjala Cup.

Fick en smärre chock när jag vaknade imorse. Klockan var betydligt mer än vad jag hade väntat mig. Så går det när man inte ställer väckarklockan... Men det var kanske behövligt med en lång jävla sömn och att få vakna när man själv är redo att vakna. Fast å andra sidan så hade halva dagen redan gått.

Hemtentan är väl fortfarande inte så het. Har börjat spåna. Ska gå upp i anständig tid imorgon (dvs, väckarklockan får återigen ljuda genom morgontimman) och sitta, om inte hela dagen, så åtminstone i ett par timmar, så att jag kan känna att jag har något konkret att arbeta med de kommande dagarna. Nu stirrar jag mest på en tom vit skärm och förbannar min ineffektivitet. Utan att göra något åt den.

Läste en ny intervju med Kjellvander idag. Nya skivan (9 dagar kvar!) kommer vara så bra. Man ska aldrig ha för höga förhoppningar, de krossas så lätt, men jag har lärt mig genom åren att han uppfyller dem man har. Med råge. Det kan aldrig bli fel. Att han dessutom säger såhär om den "- För mig är den en sorts celebrering av kärlek. Att lära sig att leva och lära sig älska igen. Jag har varit ute och cyklat ett tag, tror jag. Det handlar allmänt om att se att det som är nu är det viktigaste. Inte vad som har hänt eller kommer att hända" och att han lämnar det ack så vackra, men brutalt mörka med förra skivan Faya bakom sig och istället satsar på kärlek som röd tråd och säger att han vill sticka ut hakan igen, minskar ju inte förhoppningarna.

De fina recensionerna han fått, bla denna, som han även själv kommenterar (!) spär ju också på. Ungefär hälften av låtarna har jag hört live redan, det ska bli sjukt kul att höra hur de låter på platta! 9 dagar kvar.
Sedan har vi ju hans medverkan på kommande Cornelis Vreeswijk hyllningen att se fram emot...

Ja, som synes är detta vad jag suttit och läst idag istället för kurslitteraturen. Det blir lätt så. Men imorgon, då jäklar.

Herregud vilken bakis&skakis dag... Men man mår som man förtjänar antar jag. Skulle egentligen ha ägnat hela dagen åt att komma igång med hemtentan som ska in på fredag, men så blev det inte. Inte alls. Scheisse. Måste verkligen ta tag i den imorgon, annars blir det lite hektiskt kan jag tro. Eller, än mer hektiskt än vad det redan är med den rättare sagt.

Gick jag med på att åka till Norge igår kväll? Jag tror inte det. Men man vet aldrig vilka av de ljusa ideer som kläcks på fyllan och villan som faktiskt koms ihåg morgonen efter... Måste nog ägna mig åt lite damage control skulle jag tro haha! Jag vågar ärligt talat inte åka till Norge med de där fyllebultarna, de har dåligt inflytande.


...och guldet gick till Göteborg

Idag gick det att hämta sin tenta. Nervöst. Ju längre tid det gått mellan skrivtillfället och resultatet, ju fler negativa tankar har man hunnit samla på sig, man tror att det gått åt helvete och jag var i stort sett ett vrak. Men det hade gått bra! Skönt som tusan, det hade varit en mardröm att behöva göra om den. Hysteriskt plugg & 4 timmars hjärntömmande tenta igen vete fan om jag hade pallat. Fast nu väntar iofs en veckas ångest igen, eftersom vi har en hemtenta som ska in nästa vecka. Men det ska nog gå bra det med. Börjar imorgon, så att jag kommer igång tidigt och slipper sitta uppe halva natten dagen då tentan ska in... Som jag annars brukar vara så bra på. Jag vet från erfarenhet att jag jobbar som bäst när jag har tidspress på mig, men det kan ju vara skönt att slippa det onödiga oket någon gång också.

Lite ledsamt är det att vi idag hade vår sista föreläsning med honom. Det har varit några fascinerande veckor.

Idag överraskade jag mig själv och gav bort 100 spänn till en totalt främmade människa. Det gick så fort att jag knappt fattade vad jag själv gjort. Sen ångrade jag mig när jag insåg att jag är en fattig student, men what the hell - jag kunde ju knappast gå och be om att få tillbaka pengarna... Så 100 spänn fattigare, och säkert lurad, men det är smällar man får ta.

~säg till Viola att hon lyser~

Här hemma i huset är det numer svinkallt. Vet inte varför, men 18c är den rådande temperaturen och den är way too kallt för mig. Mina fingrar är helt stela och iskalla. Underbart...
Vad som värmde en aning tidigare idag var min lilla shoppingtripp (och vad bra det gick att köra bil idag, jag kände mig som värsta mästaren!) som resulterade i en kjol och lila strumpbyxor + lila overknee strumpor.  Strumpbyxor är min nya grej tror jag (som om jag hade en gammal grej... pfft) Jag har insett storheten med dem, efter många års ifrågasättande och i stort sett icke -bärande av dem. Det är nog en direkt följd av mitt plötsliga tycke för klänningar/kjolar, som under många år var icke befintligt i min garderob. Det var bara för tjej-tjejer tyckte jag. Men jag börjar så smått tina upp... Allt blir roligare med lila strumpbyxor.

Vad jag inte begriper mig på är vem idioten är som bestämmer vilken musik som ska spelas inne på Gina Tricot. I varenda jävla GT butik håller man på att bli hispig så fort man sätter sin fot där inne. Dunkadunkadunkadunkapiiiiiiipdunkadunka blippblopp dunkadunka osv osv i 110km/h. Jag fattar inte - vill de bli av med sina kunder fortast möjligt eller? Jag menar, det är inte direkt rogivande och avstressande att gå där inne. Man dröjer sig inte kvar några minuter extra för att bara titta runt och strosa lite, nej man vill fortast möjligt därifrån. Varenda gång. Jag har t om hört personer högljutt klaga på musiken och helt sonika gått ut, eftersom musiken som spelas är bajs. Att butikspersonalen står ut är ett under.

Det är med skräckblandad förtjusning som jag går på seminarierna vi har med en viss lärare. Han är helt fantastiskt egen och originell. Han låter precis som Thomas Di Leva när han pratar, de har nästan exakt likada röster och tonläge. Han är skönt flummig också, men jag vet inte om det beror på att han bara är så, eller för att han anser att hans elever är ett gäng fiskmåsar och att han känner sig överintelligent och måste kompensera med flummerier, så att han smälter in i den allmänna stämningen i klassrummet... Jag vet inte vilket än. Men hur som helst är det en upplevelse av sällan skådat slag. Man bara sitter där i bänkraderna och väntar på att bli intellektuellt mosad av honom. Och då plötsligt kommer ett skämt, helt ur det blå, som gör att man skrattar till och stämningen lättas upp en aning. Men bara lite. Det är som sagt en mysko stämning som råder på hans seminarier. Knappt någon vågar öppna käften, ha ha! Och gör man det så får man höra "ja, det var bra sagt, men inte det svar som jag var ute efter" Men samtidigt låter han som Di Leva, så det är omöjligt att inte tycka om honom.

Skönt att vara ledig imorgon. Man klarar bara av 4 dagar i veckan med honom tror jag... Nästa vecka blir det fullt ös igen, så jag ska ladda batterierna.

Har hämtat mig från sjukdomsperioden. Den var förhållandevis kort, men intensiv minsann.
Har kommit hem från ytterligare ett seminarie idag. Läste en, faktiskt, rolig bok som skulle diskuteras idag. Tråkigt att diskussionsfrågorna var av det otroligt akademiska slaget bara. Jag hade föredragit en diskussion rörande människorna i boken, vad som faktiskt skrevs om dem, och inte om själva metoden som använts vid skrivandet. Jag menar, metodiska ramar, what the hell?! Nej, ge mig riktiga människor av kött och blod och lite psykologiska aspekter så hade det suttit finfint. Jag ger uppriktigt sagt blanka fan i att diskutera disciplinerings - och civiliseringsperspektiv.
Det står ju ganska klart att jag inte ska bli historiker i allafall... Det är otroligt intressant och det finns ju tusen och åter tusen ämnen att inrikta och specialisera sig på. Men det enda som jag känner att jag riktigt skulle kunna vara riktigt intresserad av själv, som vid en C uppsats, är typ någon form av idrottshistoria. Fotbollens t.ex. Det skulle säkert vara intressant och framförallt kul att skriva om, men vad fan gör man med det sen?? Kanske blir en kvinnlig  A. Lennart Julin? Nej, sportjournalist låter ju en aning mer lockande om man säger så. Sista dagen att söka till nästa termin och studera.nu har kraschat ihop. Underbart.

Känner mig halvt död idag. 39c feber och ont i halsen. Poor me. Det värsta är att jag måste till skolan.. Jag skippade 3 timmars föreläsningen idag (jag hade suttit som ett kolli efter ett tag)  men jag måste pallra mig dit till kl 13 iallafall. Scheisse mein gott, jag kommer dö... Poor me.

Roligt idag dock är att Aftonbladet förhandsvisar Kjellvanders nya video till Two Souls! Det var fan grymt. Ett litet ljus i mörkret...

Måste få i mig något att äta. Poor me.

Måndag igen. Jag överlevde tentan. Satt i 4 timmar och skrev. Helt tom i hjärnan. Satte mig då i en bil och körde till Rimbo. Hamnade såklart i rusningstrafik. Satt i köer i nästan 2 timmar. Underbart. Sen var det inflyttnings/födelsdags fest. Scheisse... Otroligt roligt var det hur som helst.
Åkte hem på lördagen, sen åkte jag dit igen på söndagen för att vara med på det lite mer sofistikerade familj&släkt fikat.

AIK gjorde återigen en skitmatch.

Måste skaffa mer kurslitteratur. Skit.

Vill veta hur tentan gick (eller vill jag det?)

Ont i halsen. Igen.

Ett sista ångestinlägg innan tentan imorgon... Borde jag vara orolig över att jag inte känner mig särskilt orolig? Jag har ingen känsla som säger mig att jag pluggat för lite eller tillräckligt. Eller det kanske är ett tecken på att jag borde plugga mer? Att jag inte är orolig eftersom jag har för lite att minnas som jag kan vara orolig att glömma bort? Eller? Shit, jag vet inte alls. Hur som helst får jag svaret på det imorgon. Scheisse mein gott.

Jo jag ska plugga. Lite till. Känns som att jag saknar ett överblickande perspektiv på det hela. Jag syltar gärna in mig i det jag pluggar har jag märkt. Tittade igenom gamla prov från gymnasiet häromdagen, och lustigt nog förstod jag mer av frågorna och svaren idag än vad jag gjorde då. Då visste jag vad jag skulle svara på frågorna, men jag fattade inte vad jag själv skrev, fastän jag svarade rätt... Jag var för insmetad tror jag. Idag kan jag se hela bilden och vad det faktiskt var vi "lärde oss" Undrar om det blir likadant imorgon?

Kjellvander har släppt första singeln från I saw her from here/I saw here from her (fantastiskt bra titel tycker jag!) - Two Souls, och den är sådär otroligt bra som man hade hoppats på. Albumet släpps dock inte förrän 7e november, (why?) så det är bara till att vänta ytterligare en månad... Då är det exakt Ett och Ett Halvt år sedan jag första gången hörde honom sjunga låtar från kommande skivan. Scheisse vad fort det ändå har gått! Ett och ett halvt år... Han borde vara trött på dem innan de ens har släppts.

Nej, ska jag kanske ta och fördjupa mig i pluggandet ännu en gång kanske?

Det känns som att min hjärna gör allt som står i dess makt för att inte få mig att plugga just nu... Två dagar kvar till tenta. Jag pluggade för mycket förra veckan och nu har hjärnan satt stopp, känns det som. Kan jag allt tillräckligt bra redan? Kanske. Mardrömmen är ju att sitta där på fredag och inte kunna en enda jävla fråga. Så får det inte bli. Måste plugga mer. Måste.
Först lunch. Sen det jobbiga.

Oh how I wish Friday was over... I allafall förmiddagen. På kvällen blir det partaj, inflyttnings/födelsedagsfirande. Antingen kommer jag vara glad och fira, eller så dränker jag mina sorger. Det är hugget som stucket.

Har gått ganska bra med att stänga in mig och plugga. 4 dagar kvar... Det blir nog bra. Bara min lilla tendens till magsjuka släpper också så är allt frid och fröjd. Måste till skolan på en föreläsning imorgon dock. Bra, då får jag lite frisk luft...