Jag hittade roligare läsning...
Fick en smärre chock när jag vaknade imorse. Klockan var betydligt mer än vad jag hade väntat mig. Så går det när man inte ställer väckarklockan... Men det var kanske behövligt med en lång jävla sömn och att få vakna när man själv är redo att vakna. Fast å andra sidan så hade halva dagen redan gått.
Hemtentan är väl fortfarande inte så het. Har börjat spåna. Ska gå upp i anständig tid imorgon (dvs, väckarklockan får återigen ljuda genom morgontimman) och sitta, om inte hela dagen, så åtminstone i ett par timmar, så att jag kan känna att jag har något konkret att arbeta med de kommande dagarna. Nu stirrar jag mest på en tom vit skärm och förbannar min ineffektivitet. Utan att göra något åt den.
Läste en ny intervju med Kjellvander idag. Nya skivan (9 dagar kvar!) kommer vara så bra. Man ska aldrig ha för höga förhoppningar, de krossas så lätt, men jag har lärt mig genom åren att han uppfyller dem man har. Med råge. Det kan aldrig bli fel. Att han dessutom säger såhär om den "- För mig är den en sorts celebrering av kärlek. Att lära sig att leva och lära sig älska igen. Jag har varit ute och cyklat ett tag, tror jag. Det handlar allmänt om att se att det som är nu är det viktigaste. Inte vad som har hänt eller kommer att hända" och att han lämnar det ack så vackra, men brutalt mörka med förra skivan Faya bakom sig och istället satsar på kärlek som röd tråd och säger att han vill sticka ut hakan igen, minskar ju inte förhoppningarna.
De fina recensionerna han fått, bla denna, som han även själv kommenterar (!) spär ju också på. Ungefär hälften av låtarna har jag hört live redan, det ska bli sjukt kul att höra hur de låter på platta! 9 dagar kvar.
Sedan har vi ju hans medverkan på kommande Cornelis Vreeswijk hyllningen att se fram emot...
Ja, som synes är detta vad jag suttit och läst idag istället för kurslitteraturen. Det blir lätt så. Men imorgon, då jäklar.
Hemtentan är väl fortfarande inte så het. Har börjat spåna. Ska gå upp i anständig tid imorgon (dvs, väckarklockan får återigen ljuda genom morgontimman) och sitta, om inte hela dagen, så åtminstone i ett par timmar, så att jag kan känna att jag har något konkret att arbeta med de kommande dagarna. Nu stirrar jag mest på en tom vit skärm och förbannar min ineffektivitet. Utan att göra något åt den.
Läste en ny intervju med Kjellvander idag. Nya skivan (9 dagar kvar!) kommer vara så bra. Man ska aldrig ha för höga förhoppningar, de krossas så lätt, men jag har lärt mig genom åren att han uppfyller dem man har. Med råge. Det kan aldrig bli fel. Att han dessutom säger såhär om den "- För mig är den en sorts celebrering av kärlek. Att lära sig att leva och lära sig älska igen. Jag har varit ute och cyklat ett tag, tror jag. Det handlar allmänt om att se att det som är nu är det viktigaste. Inte vad som har hänt eller kommer att hända" och att han lämnar det ack så vackra, men brutalt mörka med förra skivan Faya bakom sig och istället satsar på kärlek som röd tråd och säger att han vill sticka ut hakan igen, minskar ju inte förhoppningarna.
De fina recensionerna han fått, bla denna, som han även själv kommenterar (!) spär ju också på. Ungefär hälften av låtarna har jag hört live redan, det ska bli sjukt kul att höra hur de låter på platta! 9 dagar kvar.
Sedan har vi ju hans medverkan på kommande Cornelis Vreeswijk hyllningen att se fram emot...
Ja, som synes är detta vad jag suttit och läst idag istället för kurslitteraturen. Det blir lätt så. Men imorgon, då jäklar.
