En glimt av odödlighet...
Jag gick nästan på mitt eget snack om mitt ogenomträngliga immunförsvar. Nästan.
För nu sitter jag här med igenbommad näsa och obestämbar värk i huvud/ögon/tand/käke/nacke/hals, där mina förkylningar sätter sig.
Efter fem veckor bland snoriga, vattenkoppiga, bajsiga, halsflussiga och kräkiga barn, utan minsta tendens till ens en nysning, trodde jag att jag äntligen skaffat mig ett dugligt immunförsvar mot de små jävlarna. Bacillerna alltså, inte ungarna. För ett ögonblick var jag berusad av en odödlighetskänsla - Ingenting kan ta kål på mig!!
Men nu sitter jag här, förkyld och jävlig. Pallrar mig iväg till jobbet imorrn eftersom jag öppnar på min avdelning, men det återstår att se om jag håller ut hela dagen.
Musik på det. En bra låt blir ännu bättre:
För nu sitter jag här med igenbommad näsa och obestämbar värk i huvud/ögon/tand/käke/nacke/hals, där mina förkylningar sätter sig.
Efter fem veckor bland snoriga, vattenkoppiga, bajsiga, halsflussiga och kräkiga barn, utan minsta tendens till ens en nysning, trodde jag att jag äntligen skaffat mig ett dugligt immunförsvar mot de små jävlarna. Bacillerna alltså, inte ungarna. För ett ögonblick var jag berusad av en odödlighetskänsla - Ingenting kan ta kål på mig!!
Men nu sitter jag här, förkyld och jävlig. Pallrar mig iväg till jobbet imorrn eftersom jag öppnar på min avdelning, men det återstår att se om jag håller ut hela dagen.
Musik på det. En bra låt blir ännu bättre:
