Kråkan och jag
Skrev tenta igår. Kan inte säga hur det gick. Kanske bra. Mer troligt dåligt. Det visar sig.
När jag gick från skolan till tåget fick jag en ny kompis. En kompis med fjädrar. Någon kraxade oupphörligen när jag spatserade brevid skogsdungen och när jag tittade upp satt han där. Och stirrade på mig. Jag stirrade tillbaka, fascinerad. Så fort jag började gå, kraxade han. Och flög med. Jag gick, han flög. Och kraxade. I flera minuter gjorde vi sällskap, Håkan Kråkan Kraxmaskin och jag.
Min nya vän:
När jag gick från skolan till tåget fick jag en ny kompis. En kompis med fjädrar. Någon kraxade oupphörligen när jag spatserade brevid skogsdungen och när jag tittade upp satt han där. Och stirrade på mig. Jag stirrade tillbaka, fascinerad. Så fort jag började gå, kraxade han. Och flög med. Jag gick, han flög. Och kraxade. I flera minuter gjorde vi sällskap, Håkan Kråkan Kraxmaskin och jag.
Min nya vän:
Med sin kråkblick följde han vartenda steg jag tog:
EM HAR BÖRJAT!
EM HAR BÖRJAT!
