Magiskt
Nyss hemkommen från Cirkus där vi såg en del skruvade grejer. Mer om det sen, låt oss börja från dagens början.
Jag gick upp i bra tid, hade många timmar på mig att få ihop en synopsis till eftermiddagens handledning i skolan. Men man orkar ju inte ta tag i saker och ting på en gång inte.
Slog på TVn. Nåt kul kanske? Nähä inte det, äh jag kollar en stund ändå, börjar inte sporten snart? 15 minuter senare har jag kollat på sporten, som jag sett dagen innan, men det är sådana saker man gör istället för att göra det man borde göra.
Börjar det inte bli dags för lunch snart eller? Oj, jag har ju inte ätit någon frukost ens, jag får vänta lite med lunchen. Kan ju kolla på lite mer dålig TV. Klockan tickar. Borde kanske sätta mig och jobba nu? Nä, lunch först! Äter lunch framför TVn som fortfarande inte visar något av värde. Varför sitter jag kvar?
Till slut pallrar jag mig iväg till datan, men blir sittande stirrandes på skärmen.Vad fan ska jag skriva om? Tiden börjar rinna iväg. Åh, jag orkar inte! Jag byter om från nattlinne och mjukisbyxor till något mer skolvänliga kläder. Det är ju roligare att klä sig än att jobba. Lyssnade dessutom på Håkan Hellströms nya och då tar det extra lång tid att klä sig eftersom man måste dansa och sjunga. Inte jobba.
Plötsligt slår det mig att jag måste till skolan. Som i trans går jag till bussen. Kliver av, byter buss och sitter och tittar ut på den fina naturen som sakta rullar förbi. Framme i skolan. Hämtade ut förra tentan - jag klarade den! Fantastiskt härligt. Sen gick jag till handledningen med tunga steg. Jag satte mig ner och det kändes som en utomkroppslig upplevelse. Hörde mig själv prata om riskutbildningar och MC körkort. Läraren tyckte det var bra. Jag fattade ingenting.
Blev sjukt sugen på kycklingmacka och gick och köpte mig en. Satte mig längst bak i bussen så att ingen kunde se mig slabba med den. Hann knappt komma hem förrän det var dags att åka igen. Denna gång tillsammans med mamma ut till Djurgården och Cirkus för att kolla på Joe Labero. Hade början av min dag känts som en hallucination och overklig kan man ju säga att detta var flugsvampen som tog det till oanade höjder.
Häftigt.
Jag gick upp i bra tid, hade många timmar på mig att få ihop en synopsis till eftermiddagens handledning i skolan. Men man orkar ju inte ta tag i saker och ting på en gång inte.
Slog på TVn. Nåt kul kanske? Nähä inte det, äh jag kollar en stund ändå, börjar inte sporten snart? 15 minuter senare har jag kollat på sporten, som jag sett dagen innan, men det är sådana saker man gör istället för att göra det man borde göra.
Börjar det inte bli dags för lunch snart eller? Oj, jag har ju inte ätit någon frukost ens, jag får vänta lite med lunchen. Kan ju kolla på lite mer dålig TV. Klockan tickar. Borde kanske sätta mig och jobba nu? Nä, lunch först! Äter lunch framför TVn som fortfarande inte visar något av värde. Varför sitter jag kvar?
Till slut pallrar jag mig iväg till datan, men blir sittande stirrandes på skärmen.Vad fan ska jag skriva om? Tiden börjar rinna iväg. Åh, jag orkar inte! Jag byter om från nattlinne och mjukisbyxor till något mer skolvänliga kläder. Det är ju roligare att klä sig än att jobba. Lyssnade dessutom på Håkan Hellströms nya och då tar det extra lång tid att klä sig eftersom man måste dansa och sjunga. Inte jobba.
Plötsligt slår det mig att jag måste till skolan. Som i trans går jag till bussen. Kliver av, byter buss och sitter och tittar ut på den fina naturen som sakta rullar förbi. Framme i skolan. Hämtade ut förra tentan - jag klarade den! Fantastiskt härligt. Sen gick jag till handledningen med tunga steg. Jag satte mig ner och det kändes som en utomkroppslig upplevelse. Hörde mig själv prata om riskutbildningar och MC körkort. Läraren tyckte det var bra. Jag fattade ingenting.
Blev sjukt sugen på kycklingmacka och gick och köpte mig en. Satte mig längst bak i bussen så att ingen kunde se mig slabba med den. Hann knappt komma hem förrän det var dags att åka igen. Denna gång tillsammans med mamma ut till Djurgården och Cirkus för att kolla på Joe Labero. Hade början av min dag känts som en hallucination och overklig kan man ju säga att detta var flugsvampen som tog det till oanade höjder.
Häftigt.
